Stora utdelningar – trots Stampens kris

 

Brunegård

 

Samtidigt som mediekoncernen Stampen förlorat hundratals miljoner kronor på dåliga affärer, har ägarna tjänat stora pengar.
Under perioden 2004–2013 hade till exempel huvudägaren Peter Hjörne en sammanlagd inkomst på 129 488 623 kronor.

Hjörne_PeterUnder måndagen ansökte mediekoncernen Stampen, som bland annat ger ut Göteborgs-Posten, om rekonstruktion.
Ansökan hos tingsrätten avser hela medieverksamheten i Stampen Local Media, tryckeriverksamheten i V-Tab och distributionsverksamheten VTD, Modern Women Media och moderbolaget Stampen AB.
Koncernen hade i fjol en försäljning på 3,3 miljarder kronor och över 3 000 anställda.
– Som ägare och styrelseordförande har jag det yttersta ansvaret för historien men också för framtiden. Vi har under de senaste två åren arbetat med att sänka skuldsättningen samtidigt som vi har genomfört omfattande besparingar och rationaliseringar för att skapa en uthållig lönsamhet. Det har lyckats men vår skuldsättning är fortfarande för stor och vi behöver en möjlighet till en nystart så att verksamheterna kan leva vidare, säger Peter Hjörne som är Stampens styrelseordförande och huvudägare.
I början av 2000-talet var Göteborgs-Posten, och dess ägarbolag Stampens, ställning mycket stark. GP var Göteborgs enda riktiga morgontidning, hade i praktiken ett lokalt annonsmonopol, gick med vinst och levererade stabila inkomster till ägarna. 



Dyrköpt shoppingrunda
Med Stampens goda ekonomi i ryggen – 2003 omsatte koncernen 1,6 miljarder och hade ett fritt eget kapital på 239 miljoner – gav sig Peter Hjörne och hans vd Tomas Brunegård, tidigare vice vd för hamburgerkedjan Burger King, ut på shoppingrunda i den svenska lokalpressen.


Paret började med att ta kontroll över VLT i Västerås. Nästa steg var att med i huvudsak lånade pengar lägga under sig Centerpartiets vinstrika tidningskoncern Centertidningar med tidningar som Hallands Nyheter, Södermanlands Nyheter, Länstidningen i Södertälje och Norrtelje Tidning.
Med idén om Stampen som Sveriges största dagspresskoncern, och möjligheten att gå från att vara en lokal maktspelare i Göteborg till att på allvar kunna utmana familjen Bonnier om den svenska mediemakten, betalade man ett kraftigt överpris för Centertidningar. Enligt branschbedömare mellan 700 och 800 miljoner för mycket. Att även andra medieägare bjöd på Centerpartiets tidningsrörelse bidrog till det höga priset.

Enligt årsredovisningen hade Stampen 2004 lån på 197 miljoner kronor och en kassa på 227 miljoner. Ett år senare, efter köpet av Centertidningar, hade kassan krympt till 169 miljoner kronor och lånen ökat till 1,4 miljarder. 


Men det fick inte duon att tappa sugen. 


Med ännu mer lånade pengar fortsatte Peter Hjörne och Tomas Brunegård att handla och ta över verksamheter – Nerikes Allehanda, Bohusläningen, Hallands-Posten, TTELA i Trollhättan/ Vänersborg, kundtidningsföretagen Appelbergs och OTW, sajter som Familjeliv och Svenska Fans och gratistidningsföretaget Gisab (Mitt i), för att bara nämna några exempel.

Man byggde också Nordens största tryckerikoncern, V-tab, kring de tryckerier som man hade kommit över i samband med tidningsköpen. 





Brunegård: ”The sky is the limit”
Stampenballongen blåstes upp alltmer. Efter några år bedömde man att tidningarna i koncernen hade ett så kallat goodwillvärde – skillnaden mellan vad man hade köpt dem för och deras de factovärde – på 3 miljarder kronor, vilket kan jämföras med att Washington Post, en av världens viktigaste tidningar, ungefär samtidigt såldes för 1,74 miljarder kronor.


Pengar lånades för att köpa nya företag. Vinster från traditionella medier, till exempel GP, användes för att hantera räntor och amorteringar i stället för att bygga en långsiktigt hållbar ekonomi.
När jag 2007 intervjuade koncernchefen Tomas Brunegård och frågade hur stora Stampen kan bli, svarade han: ”The sky is the limit.”

I ett internt styrelsedokument från samma år talades det om att såväl koncernens omsättning som värde skulle fördubblas till 2012.

Till slut kom tiden, eller åtminstone räntorna, ifatt Peter Hjörne och Tomas Brunegård. Bankerna satte i praktiken Stampen under tvångsförvaltning och krävde en avbetalningsplan. För att få loss pengar tvingades man till kraftigt underpris sälja det som hade köpts bara några år tidigare.
Gisab, till exempel köptes för 560 miljoner. Fem år senare såldes bolaget för 350 miljoner. Därefter var det kundtidningsföretaget Appelbergs tur precis som koncernens andel i TT Nyhetsbyrån samt en konst- och glassamling.

Sedan har försäljningarna fortsatt: VLT, Nerikes Allehanda, Länstidningen i Södertälje och några mindre lokaltidningar.

Stora aktieutdelningar – trots krisen
Raset har dock inte hindrat huvudägaren – familjen Hjörne – från att plocka ut stora summor ur koncernen. Under perioden 2004–2013 trefaldigades Stampenkoncernens årliga aktieutdelningar och sammanlagt en kvarts miljard kronor fördes över till ägarna, främst Peter Hjörne och hans familj.

Under samma period hade Peter Hjörne en deklarerad inkomst på cirka 130 miljoner kronor i Sverige, enligt Skatteverket. 


Mikael Bergling

 

Bilderna: Intervjun med Tomas Brunegård i Riksmedia-Nytt. Så gick tongångarna 2007. Klicka och läs.
Peter Hjörne, Stampens styrelseordförande och huvudägare.