”Rädsla för omvärlden är rädsla för framtiden”

forsell_staffan_2020

Tekniska framsteg, globalisering, urbanisering, geopolitiska förändringar, migration.
Världen förändras alltid, de framgångsrika samhällena har genom historien alltid varit de som varit inkluderande och toleranta vilket har lett till kreativitet och nytänkande, konstaterar Staffan Forssell som är generaldirektör för Statens kulturråd.

I dag ökar den globala förändringstakten snabbare än någonsin, hur kommer den svenska arbetsmarknaden inklusive förutsättningarna för de svenska kulturskaparna att förändras med den?
Jag tror det är viktigt att kulturen ser framåt och är lyhörd för världens förändringar. Många, inte alla, av dessa förändringar är av godo, men oavsett vad vi tycker, måste vi förhålla oss till det som kommer.
Jag reflekterar här över några trender jag ser och hur de kan påverka frilansmarknaden i den svenska kulturvärlden.

Tekniska framsteg
Utöver att dramatiskt sänka våra it-kostnader, skapar ”molnet” unika sätt att visualisera konst. I dag finns en konstscen som bara går att ta del av i ”molnet”. Dessa konstnärer utmanar givetvis galleristerna och till viss del museerna.
Tablå-tv:s tid är över! Vi kan tack vare ”molnet” se program, inspelningar och livesändningar från hela världen på våra skärmar. Att se opera från Metropolitan på Folkets hus i Söråker, Västernorrland, är en självklarhet. Men hur kommer denna globalisering att påverka svenska teaterhus och produktionsbolag som har ett handikapp i det svenska språket?
Vår oförmåga att konkurrera med till exempel med det amerikanska produktionsbolaget HBO, vars produktionskostnader per serieavsnitt ligger ljusår över vad vi i Sverige har råd med, kan komma att urholka det inhemska svenska utbudet. Engelsmän och amerikaner har, tack vare sitt språk, ett enormt distributionsövertag när varje avsnitt kan nå en betalande publik på 500 miljoner tittare. Troligtvis får statlig tv över hela världen en viktigare roll i små länder, som en balans mot distributionsmöjligheterna via nätet. Hur reklamfinansierad tv ska överleva när man i dag kan se reklamfri kvalitets-tv från hela världen till mycket låga priser är för mig en gåta.
”Molnet” och ny digital teknik ger å andra sidan oanade möjligheter för små aktörer att skapa och sprida sina produktioner. För 10–15 år sedan krävdes stora investeringar i teknik för att kunna göra en produktion. I dag begränsas inte teknik och distribution av brist på pengar. Kreativitet, kunskap och kompetens är dock, som alltid, förutsättning för bra konst. Men utvecklingen har tveklöst skapat jämlikare produktionsmöjligheter där även ”maker-rörelsen” som med hjälp av bland annat 3D-skrivare förändrar synen på industriell produktion.­ Där till exempel Bill Gates anser att ”maker-rörelsen” visar att talang och person inte är begränsat till de besuttna och ger unika möjlighet till talanger över hela globen. Parallellt går den gängse producerande industrin in i 4.0, det vill säga den fjärde industriella revolutionen där hela produktionskedjan ska vara smart och uppkopplad.

Globalisering
Vi lever i en global värld där de nya tekniska framstegen gör att platsen för vårt yrkesutövande blir mer och mer flexibel. Vi får även en mer rörlig kreativ klass som hemtamt flyttar sig över världen och arbetar där det ”känns bäst” om man får tro Rickard Florida. Enligt honom är det den kreativa klassen som påverkar ett samhälles utveckling allra mest. Kampen kommer att stå mellan länder och städer för att attrahera just denna klass.

Urbaniseringen
Över hela världen och även i Sverige dras människorna till de stora städerna. Det innebär uppenbara utmaningar för främst landsbygden, eftersom det är unga kvinnor med ambition som tenderar att lämna den först. I västvärlden är det i dag en dominans av kvinnor som läser och tar examen från våra universitet och högskolor.  Enligt uppgift har kvinnorna i USA ett högre löneläge än männen när de kommer ut på arbetsmarknaden.

Geopolitiska förändringar
Afrika och Sydamerika växer i sin ekonomiska styrka vilket är positivt men påverkar konkurrenssituationen i övriga världen.
Även om globaliseringen gett möjligheter för många människor att utveckla sina liv, känns det som om vi lever i en farligare tid än på mycket länge: Den arabiska våren som övergått i en iskall svart höst, Rysslands återgång till tsarliknande styre, ebola i Afrika och EU:s hotande inre kollaps är bara några exempel.

Migration
De tekniska framstegen, urbaniseringen, globaliseringen och de geopolitiska förändringarna skapar strömmar av människor som i variation av hopp och förtvivlan förflyttar sig över vårt klot, vilket skapar helt nya förutsättningar för arbeten och arbetspolitik.

Historia eller framtid
Det sägs att anledningen till att entreprenören Rupert Murdoch lyckades ta över den engelska tidningsmarknaden var att fack och arbetsgivare var så koncentrerade på varandra och sitt historiska ställningskrig att de helt missade de tekniska landvinningar som tiden gett dem. Murdoch kunde därför lugnt sätta upp sina tidningar och sedan konkurrera ut de flesta av sina teknikfientliga konkurrenter. Att den dåvarande brittiska regeringen ansåg att parterna skulle hantera sin egen marknad var uppenbarligen fel, när konsekvensen blev en total urlakning av den engelska tidningsmarknaden.
Det är mänskligt att basera sin strategi på vad som har hänt historiskt, men när strategin enbart handlar om att försvara det som har hänt och inte se framåt lever vi farligt.

Vad innebär detta för den svenska arbetsmarknaden?
Arbetsmarknadspolitik är själva grunden i svensk politisk. Men vilka partier har strategier för den kommande förändrade arbetsmarknaden som jag pekar på i den här artikeln? Världen står inför en omvandling avseende hur och var vi arbetar, vilket ger den flexible en stor konkurrensfördel.
För den svenske arbetsgivaren: Oavsett om man lever i en marknadsekonomi eller är en skattefinansierad organisation, gäller det att följa sin tid; att anpassa sig till rådande förhållande och ha en organisation som består av individer som är öppna för förändring. Givetvis är det lätt att tänka att en organisation som består av frilansande individer är att föredra eftersom flexibiliteten blir stor och en naturlig anpassning till efterfrågan är lätt.
Å andra sidan bygger man aldrig en trygg, fungerande organisation och starka varumärken med tillfälliga kollegor vars lojalitet inte är starkare än den flexibilitet man vill åt. Som arbetsgivare vill man även bygga långsiktigt och attrahera talanger. Osäkerhet är knappast något en talang vill ha.
För den svenske arbetstagaren: Man bör vara medveten om att det i framtiden inte finns några säkra arbetsplatser – men att kompetens och kunskap alltid är  eftertraktat. Om man vill försäkra sig om en säker utkomst bör man se till att ha en arbetsgivare som kontinuerligt investerar i kompetensutveckling. Detta bör vara ett minst lika viktigt krav som löneutveckling.
För den svenske frilansaren: Som arbetsgivare är jag alltid intresserad av att få in en hög spetskunskap i min organisation. Det leder till att frilansaren, mer än någon annan, kontinuerligt måste vidareutbilda sig för att jag ska vara intresserad som köpare av frilansarens tjänster.
Men ordet svensk får allt mindre och mindre betydelse för mig som köpare. Jag köper kompetens och inte nationstillhörighet och denna kompetens kan komma från vem som helst på denna jord med de nya tekniska landvinningarna. Vilket å ena sidan kanske håller tillbaka priserna för frilansaren men å andra sidan har frilansaren potentiella köpare av tjänster runt hela vårt klot.
Kulturens värld skiljer sig inte mycket från den övriga arbetsmarknaden. Det finns institutioner som har ett stort behov av fast anställda kollegor och det finns konstnärer som i årtusenden arbetat som solitärer. Men för alla gäller att ha ett öppet sinne för framtiden, för den kommer snabbare än du tror.
Arbetsmarknadens parter bör inse att bara spelplanen och dess regler kommer att förändras, det är kanske är ett helt annat spel där jag hoppas att tolerans till nya tankar kommer att vara grundbulten.
Staffan Forssell
Generaldirektör Statens kulturråd 

”Den som inte ägnar en tanke åt vad samtiden bär i sitt sköte skall snart finna sorgen i sin närhet.”
Konfucius (555 f Kr–479 f Kr)

 

Tidigare inlägg:

Karin Linder: Annan modell behövs
Jonas Nordling: Arvodena måste höjas
Ola Sigvardsson: Frilansaren har stort etiskt ansvar
Ulf Nilsson: Vi måste se över socialförsäkringarna
Åsa Ohlsson: Bättre villkor för frilansar
Anna Carlsson: Gå från ord till handling