Anna Carlson: Gå från ord till handling

AnnaCarlson_1En stark flexibilitet en del av vår vardag. Det är en flexibilitet som borde belönas av arbetsgivarna och i trygghetssystemen, i stället för som nu ofta bestraffas, skriver Teaterförbundets ordförande Anna Carlson i ett inlägg i debattserien ”Frilans 2020”. Hon menar att det är dags för politikerna att gå från ord till handling.

När den nu avgångna kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth tillträde för åtta år sedan var en av hennes tre prioriterade frågor förbättringar av kulturskaparnas villkor. Kanske bidrog hennes erfarenheter som frilansande journalist till detta. Efterhand som hon inte kunde redovisa några resultat försvann denna punkt. Men för den kulturminister och regering som nu tillträder finns de anledning att återuppta denna prioritering.
Eftersom flertalet kulturskapare är verksamma som frilansare är det en gemensam fråga för alla som arbetar under flexibla och osäkra arbetsformer inom kultur och medieområdet. Samtidigt är frilansbegreppet i hög grad problematiskt och döljer lika mycket som det förklarar. Det gäller i synnerhet på scen- och filmområdet där merparten av frilansarna arbetar genom olika former av tidsbegränsade anställningar, vilket skiljer oss från andra områden.
Av Teaterförbundets medlemmar är det en minoritet, mindre än en av fem, som har en tillsvidareanställning. Andelen egenföretagare blir fler, men det som framförallt är växande är kombinatörerna. För att kunna utöva sitt yrke väljer allt fler en så kallad FA-skattsedel och uppträder växelvis som F-skattare och A-skattare beroende på arbetets karaktär och uppdragsigvarens önskemål. Men att arbeta som kombinatör skapar problem som vare sig uppdragsgivarna eller våra trygghetssystem tar ansvar för.
De svårigheter som kombinatörer och andra frilansare möter har sin grund i att de hamnar på tvärs med lagar och regler som är utformade utifrån en arbetsmarknad där målbilden endera är en traditionell tillsvidareanställning eller en vinstmaximerande företagare.
De problem som kombinatörerna har i förhållande till Försäkringskassan har under senare tid fått viss uppmärksamhet. Många har fått erfara att när det blivit sjuka eller ska vara föräldralediga så hamnar de i kläm. Det som förefaller självklart, att man kan räkna samman sina inkomster som F- och A-skattare gäller inte, utan den sjukpenningen eller föräldrapenningen som Försäkringskassan räknar fram hamnar på en mycket låg nivå och kan i vissa fall helt utebli.
Teaterförbundet och Journalistförbundet har i gott samarbete med TCO och Klys fått den pågående socialförsäkringsutredningen att lyfta problemen med att socialförsäkringssystemet behöver anpassas för att möta flexibla arbetsförhållanden. Den politiska samsyn och de löften som formulerades före valet om bristerna i nuvarande regelverk måste nu leda till konkreta resultat.
För Teaterförbundet är det en allt viktigare fråga att arbeta för bättre villkor för frilansande egenföretagare och kombinatörer. Samtidigt slår vi vakt om rätten för frilansare att arbeta som visstidsanställd och omfattas av kollektivavtal. Allt fler arbetsgivare/uppdragsgivare sätter som villkor att frilansarbetet ska faktureras. I ökad utsträckning kommer det också från offentliga arbetsgivare och verksamheter som helt finansieras med offentliga medel.
Den avgångna kulturministern talade gärna om entreprenörskap. Men de positiva värden som är förknippat med detta är inte nödvändigtvis knutet till egenföretagande. Frilansande skådespelare och andra professionellt yrkesverksamma inom scen- och filmområdet uppvisar en imponerande kreativitet när det gäller att utveckla projekt och skapa nya arbetstillfällen. Men att arbeta som egenföretagare skapar i sig själv inga nya jobb. Däremot underlättar det för både kulturens finansiärer och för uppdragsgivare/arbetsgivare att undandra sig ansvaret för arbets- och utvecklingsmöjligheter för de yrkesverksamma.
För oss som är verksamma inom scen- och filmområdet är en stark flexibilitet en del av vår vardag. En flexibilitet som borde belönas av arbetsgivarna och i trygghetssystemen, istället för som nu ofta bestraffas.
Anna Carlson
Ordförande Teaterförbundet/för scen och film

Tidigare inlägg:
Karin Linder: Annan modell behövs
Jonas Nordling: Arvodena måste höjas
Ola Sigvardsson: Frilansaren har stort etiskt ansvar
Ulf Nilsson: Vi måste se över socialförsäkringarna
Åsa Ohlsson: Bättre villkor för frilansar